fönstret mot skolan har sett suddigt ut förut

i hopkrupen gungar jag med
när någon sjunger om något
som är som mitt
om att
ge något till någon
som brukade vara ditt
hur ditt och mitt
blandades ut
fritt
ingen vill sköta sitt
när ditt är som mitt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0